NO CARS GO

I dag bytte jag min styrketräning till american sign language. Smaka på den en minut, Marika Randlerrr. Jag för alltså in ett fjärde språk i mitt amerikanska hem. Tydligen är läraren döv. Kan bli intressant.

Om 45 kommer Ashleys kompis Alexa hit och plockar upp oss. Jag har inte träffat henne tidigare, så det ska bli kul. Jag frågade Ashley och Patty om hur hon var och enligt Patty är hon en höjdare på att ta hand om människor med diarréproblem. Se där. Patty berättade om en killkompis till Ashley som varit här hemma, med besvär av detta slag. Alexa hade tagit hand om honom när han gjorde det han gjorde och masserat honom och...jag vet inte vad., antagligen utfört någon slags häxkonst för diarrébesvär. Jag försökte koncentrera mig på min mat och tänka goda tankar istället för att lyssna.

Hur som helst, efter vi träffat Alexa ska jag, Patty, Ashley och Kyle åka upp till Deep Creek (där deras lake house ligger). Vi var där förra lördagen och det är faktiskt himla fint. Vi kommer hem igen på söndag för då har Kyle en footballmatch.


I'm out.
Mika



Ps. Jag ber om ursäkt för allt svärande i bloggen, mamma. Saken är det att jag svär aldrig här, för det är typ värre än att pissa jesus i örat. Jag samlar alltså på mig svordomar hela dagarna och sen spottar jag ut dem i bloggen. Förlåt, jesus christ, amen, sorry och allt det där. I dag bjuder jag på bilder istället för fula ord. Kalas!


Jag och Ashley i Deep Creek


Deep Creek                                                 Kyle i sin fräna utstyrsel

RINGA-DINGA-DING-DONG

Kanske var lite otydlig innan, men det är alltså de där lektionerna jag har varje dag under hela höstterminen. I helvete heller, jag ska ner och skrika på tanterna imorgon och se till att jag i alla fall får byta en eller två.

Hur som helst, dagen blev lite bättre tillslut. Kara hörde av sig och undrade om jag ville med till Subway. Klart som satan. Jag väckte Ashley, som tog en liten nap i soffan, och släpade med mig henne ut ur huset. Kaitlin och Kara plockade upp oss och vi åkte till Subway och åt mat. Gött. Efter det åkte vi över till Spencers hus, där han hade några kompisar. John och Spencer spelade Fifa och blev mäkta imponerade av mina fotbollskunskaper. Typ. Där satt vi i alla fall ett tag. Och som vanligt, när man umgås med amerikanska ungdomar, ställs en jävla massa frågor och en jävla massa ska översättas till svenska hit och engelska dit. Kaitlin är rätt duktig ändå, hon brukar prata svenska med mig. Om vi till exempel sitter i bilen och hon känner för att föra en konversation på svenska, brukar hon oftast droppa några användbara fraser som: "Pussa din flickvän", "Jag måste baja" eller "Har du en herpesanal?"

Nu ska jag sova, skolan börjar 07.25.


LHS

Nu har jag avslutat min andra dag som elev på Linganore High School. Blä. Jag har tråkiga klasser. Jag börjar morgonen med engelska 11 honours med Mrs. Bergstralh...ingen kommentar. Efter det har jag publications, vilket innebär att jag är delaktig i skapandet av skolans yearbook. Ganska rolig klass, men det skulle inte förvåna mig om läraren heter Ragata i mellannamn. Min tredje klass är, hör och häpna, styrketräning för flickor. Den bajsklassen valde jag inte ens... Tjejerna är visserligen jättesnälla och läraren, Ferge, är hur skön som helst. Men fan heller att jag tänker lalla runt och lyfta vikter varje dag i ett halvår. Nevvah. Evvah. Fjärde perioden har jag lunch och efter det American government. Jag trodde jag skulle ha den klassen med Adam, men icke. I 1 timma och 20 minuter, varje dag, befinner jag mig i ett klassrum med 25 dagisbarn. Finnar. Moppemuschar. Tandställningar. Seriöst, samla ihop all metall i den klassen och man skulle kunna bygga en tågräls runt hela jävla kontinenten.

Hej,

BADA-BADA-BOOM-BOOM

I lördags åkte jag, Ashley, Kyle, Patty & Wille, till deras lake house uppe i bergen. Under lunchen på en restaurang får Patty (min värdmamma) en superidé. Hon blev satans exalterad medan jag mest var förvirrad och inte riktigt så.......jippiyey över hela grejen...

P:(bryter på spanska): So Mika, do you want a boyfriend?
M: ..huh?
P: Yeah, do you want us to find you a boyfriend?
M: ...............eeh nah im good(??).......
P: Okay, so Mika, what boys do you like? Dark? Blond ones?
M: uhm..eeh I....I..(?!?!)
P: Okay Mika let's see, i guess you want a boyfriend who's...probably 18?
M: Patty, seriously.... you're so kind but I dont need a boyfriend. Thanks though.......(???)
P: I think you like guys with dark hair...tall?
M: Patty.........
P: Okay Mika, I'm gonna look around. We'll find you one.
M: .....
P: Don't worry.
M: ...........
W: Patty are you trying to hook her up? Hell no, she needs to focus on her studies.
M: Now THAT'S exactly what I'm gonna do!
P: Okay, Mika, don't listen to him. You need to have fun. FUN FUN FUN!
M: ....Why don't we all listen to Willie, he's smarter than he looks.
P: .........


Vid frukosten nästa dag (hemma i Mount Airy).

P: So Peter..do you have a friend who's 18?

PURPLE POOL

Efter en satans massa om och men och drama hit och dit, kom Kaitlin, Kara, Adam, Patrick och Mackenzie hit igårkväll och vi nattbadade (säger man så?). Hur som helst, det var trevligt och kul. Och kallt. Patty (min värdmamma), kom ner och tände en brasa - mycket uppskattat! Adam, Mackenzie och Patrick drog hem ganska tidigt, medan jag, Ashley, Kara och Kaitlin satt kvar ett bra tag, tills vi somnade.

Nu ska min värdpappa ta med mig och Ashley och fixa våra naglar. De ska få pedikyr och jag manikyr. Måste skynda mig, Willie can't wait, han är för uppspelt.
 


       

 



    

ORD

Klockan är halv 3 på morgonen och jag sitter i min nya säng i mitt nya rum. Jag blev, som sagt, upphämtad av värdfamiljen på Baltimores flygplats i eftermiddags. De var jättesöta och stog där med en svensk flagga, vilket var tur för annars hade jag typ inte hittat dem. De är nämligen så satans små (på längden...). I alla fall, vi åkte tillbaka mot Mount Airy (min nya hemstad) och satte oss på en sportbar och åt mat. Fint det. Willie, pappan i familjen, tvingade mig smaka på en in i helvete massa olika saker. Jag har fan ätit konstant sen jag träffade familjen, de vill verkligen att jag ska testa ALLT som går  att förtära i detta land...på så kort tid som möjligt. Fan heller att jag tackar nej till mat.

Hur som helst, vi åkte till Peters jobb så jag fick träffa honom en snabbis. Efter det fortsatte vi vidare hemåt. Jag fick en rundtur i huset och tillslut landade jag och Ashley i varsin megasoffa i källaren, framför megateven. Chelsea, en kompis till Ashley, kom förbi för att hälsa och det slutade med att vi hängde hela kvällen. Adam kom över en snabbis också med Kaitlin och Kara (två systrar som bor några minuter bort). De stannade bara en kort stund, men vi bestämde att vi skulle ses imorgon för att åka och shoppa lite..

Kvällen slutade som den började - jag och Ashley utslagna i megasofforna framför megateven. 

Nu ska jag sova. Är satans trött. Ska försöka hinna ladda upp bilder på huset och grejer i morgon. 
Saknar er!

 

INGENTING, INGENTING

Jag sitter på en flygplats, någonstans i USA, och min fot har somnat. Eller så har den dött. Om en timme går planet till Baltimore. Är hos värdfamiljen vid fem typ. Jag har faktiskt lyckats flyga, hitta rätt terminal, gate och allt vad det innebär helt själv. Eller, jag tror att jag har kommit rätt..blev lite osäker nu. Fan måste gå och dubbelkolla eller hitta någon snäll, hjälpsam människa (det finns så satans många fler här, än i svenneland). Frågan är hur jag ska lyckas röra mig med endast en fungerande fot...kanske skulle vinka hit en av dem där bilarna som kör runt rörelseförhindrade och handikappade. Fast det kanske blir svårt att lura dem. Det är synd att man inte är mer lik brorsan....

JAG GAV MIN FRAMTID TILL EN SNURRANDE KOMPASS

Jaha. Dagen var upplagd ungefär som gårdagen - först guidad tur
med buss och sedan fri tid efter lunch. Jag, Ida, Viola och Ellinor
hängde runt Union Square och sprang in och ut i diverse affärer. Inte illa.
Precis som igår, åkte vi sedan tillbaka till hotellet, åt och började packa.

Imorgon åker alla till sina respektive värdfamiljer. Jag kommer att landa i Baltimore
16.23 för att sen bli upphämtad av min lilla (inte) familj - The Burnsssss Family.
Vet inte riktigt om jag är nervös, orkar inte känna efter.

Nu ska jag hoppa in i duschen. Eller, först ska jag bestämma utstyrsel för
morgondagen. Funderar på slitna boot cut-jeans, som är lite för långa så
att dem hasar in, och blir lite trashade, under ett par fräcka flip flops. Och sen
till det ett tight, något för kort linne (för att framhäva min love handels) gärna i
någon skrikig färg. Fast jag vet inte, känns lite "för mycket USA".
Ska nog sova på saken.







LALALA

New York. New  York. Keno ligger i en säng, i ett hotellrum,
i ett nytt land. Idag har jag lekt på Manhattan hela dagen. Fränt.

Flygresan hit gick jättebra, satt mellan Gustav och Sandra. Kollade
mest på Heroes och spelade tetris. Vi kom till hotellet mitt i natten.
Eller det kanske var kväll, jag vet inte. Efter en hel dags resande och
sex timmars hoppande i tiden var förvirringen ett faktum.

Hur som helst, i dag har vi alltså varit inne i NYC. Big Red (...?) körde
oss runt på Manhattan medan Dennis da man berättade om diverse
sevärdheter. Efter lunch fick vi ränna runt på egen hand, vilket var en
upplevelse. Eller så var det inte det.

Nu ligger jag som sagt i min säng, redo att falla i djup sömn. 1,2,3 - sagt och gjort. Natti.



       

SOM PILAR